Eller så är det en ganska så dum tanke rent generellt. Biologiskt skulle det å andra sidan mycket väl kunna hända.

En artikel hos Nyheter24 landade i min medvetandesfär i morse och kom med den chockartade nyheten att kvinnor kan reproducera med varandra. Kanske har vi provrörsbefruktningen att tacka för det, vem vet. men tråkigt är ändå att det var en illa vald titel på artikeln. Det här är ingen direkt nyhet. Redan 2003 förekom experiment där möss reproducerats på det här sättet. Sedan dess har det även skett bland människor, dock hittar jag inga länkar till vare sig artiklar eller programmet om det som gick för många år sedan (uppskattningsvis kring 2006). Så nyheten i artikeln handlar egentligen om att kvinnors könceller, som så vitt vi vet bara är X-kromosomer d.v.s. komponenten som blir flickor om fler än en av dem finns närvarande, nu också kan ge upphov till Y-kromosomer.

Alltså är det här en forskning som i sig är snudd på meningslös. För om vi nu ponerar att kvinnor bara kommer behöva kvinnor för att föröka sig, varför ska vi i så fall föda fram nya män? För vårt eget högt sexuella nöjes skull, eller finns det fler saker de är kan vara användbara till?

SAAB – det oönskade barnet. Bastarden som ständigt slussas från en inrättning till en annan. Ett problem vars enda effektiva lösning är att flytta över det till någon annan. IKEAs lösning med platt bilpaket som var på tapeten i höstas känns fortfarande som den mest hållbara.

I nuläget och med alla abortmotståndare som ändå finns där ute kan jag tänka mig att retroaktiv abort inte är ett förslag som kommer tas emot med varm hand, även om det vore det mest praktiska. Jag hoppas ändå att de anställda inte tror att faran är över, vargen är skjuten och livet är en räkmacka igen utan istället tar ett gott råd och letar upp ett nytt levebröd.

Spelar det verkligen så stor roll vem som skrivit? Ibland kanske det är bra om någon annan skriver, men visst märks det att girigheten är räven som lurar på isen. För drar det in tillräckligt mycket pengar vill nog den som faktiskt skrev det ändå ha ”sin del” av kakan. Samtidigt finns det publikationer man innerligt önskar att någon annan hade skrivit. Om någon annan skrivit t.ex. Leif G-W Perssons alster hade jag antagligen behagat läsa dem.

Inte för att någon frågade när fransk nougat exkluderades eller när noisette försvann och ersattes av något vitt fluffigt som smakar mer syntetiskt än det ser ut. Men nu minsann, nu ska det frågas. För inte går det väl att fira jul utan Aladdin och inte kommer vi väl köpa färre Aladdinaskar nu när vi riskerar att bli av med vår älskling i asken? Snarare är det väl ett ganska så underfundigt, och  försäljningsstrategiskt noggrannt uträknat, PR-trick.

Så till nästa år hoppas jag att de bytt ut HELA asken.

Förvisso kanske det fortfarande är en gångbar och fungerande idé, men det som inte är gångbart i dagsläget är helt klart priset. Som om 300 spänn per mössa (för så mycket till hatt var det inte) skulle producera bättre tankar i experimentet än om det vore 30 spänn per mössa och enfärgade varianter inköpta på Ullared. Säkra källor uppger dessutom att i originalutförande av konceptet var dessa hattar enfärgade. Arton hundra spänn hade nog inte ens pensionärerna reagerat på, till skillnad från de arton tusen som spenderats på något som än så länge inte ens verkar användas så som det är tänkt.

I vissa fall är det kanske inte ens fråga om att det skulle behövas en tänkarhatt utan snarare en rejäl spark i arslet för att tänka klart. Vad kostar ETT par Doctor Martens?

Dock är det torftigt med uppgifter om man letar i nyhetskanalerna, källorna där vi normalt sett hittar åtminstone en eller två träffar om något verkar troligt (notera att det inte står trovärdigt).

Å andra sidan, om vi ska se till karlns utomjordliga livssyn och existens så kanske det inte ens är fråga om misshandel. För den som någon gång orkat (och kunnat) slå över till BBC vet via det eminent roliga programmet My Hero att utomjordingar inte är som vanligt folk.

De producerar talande barn på en vecka, har superkrafter, säger alltid som det är och något av det mest vänskapliga och intima de kan tänka sig är att se varandra i ögonen och nypa varandra i näsan. Ett lätt gnuggande med tummen mot nästippen i den situationen och det är kärlek direkt. Så det kanske inte alls är fråga om misshandel. Beror helt och hållet på hur man ser det och vem man frågar.

FB -varianten får mig att helt ofrivilligt anse mina vänner vara pantade (i.e. dumma i huvudet?) och den virituella pantmaskinen man kan slänga upp på sin hemsida, blogg (eller annan lämplig plats) är ett tidsfördriv utan dess like.

Inget av det ter sig i sin enkla form särdeles meningsfull. Men om det åtminstone ökar medvetenheten om vad som försiggår utanför den egna lilla livsbubblan är det kanske ändå bra. Den där man stoppar sina burkar i pantmaskinen, får några få kronor för besväret och sedan inte tänker en tanke på resten av världen utan istället fokuserar på fredagsmys. Lite nytta även om det inte förändrar världen på en dag.

Likväl som att ödsla sin tid på Mafia Wars kan man ödsla den tiden på att panta burkar, vänner eller engagera sig lite mer i omvärlden. Men det kanske är lite läskigt att göra när det inte tydligt framgår vem som betalar den notan.

Allt eftersom åren har gått verkar det handla mindre och mindre om att hitta den rätta och mer och mer om att även bönder gör vad de kan för att nå någon form av kändisstatus. Visst, i varje säsong än så länge har de försökt få med någon som faktiskt inte glömt originalidéen och tur är väl det.

I synnerhet när man ser clownerna de plockat ut till höstens underhållning. Den här gången är frågan om de inte även tänkt till lite extra ändå. För visst är det mer underhållningsvärde i att se vilken kvinna som står ut med en 40+ som bor med sina föräldrar ännu och först och främst behöver en ny navelsträng att knyta an till, än vad det är i vanliga bönder som bara letar efter kärlek.

Det är skönt ändå att veta att det finns en Ig Nobel Price Award för allt det här galna som vid första anblick inte anses vara tillräckligt värdefullt för att förtjäna något riktigt Nobelpris. Som Dr. Elena Bodnar’s uppfinningsrikedom vad gäller en bh som snabbt går att göra om till två skyddande masker. Något som såhär i influensatider är fullkomligt lysande när folk får panik över att andas i samma utrymme som någon som snörvlar lite.

Samtidigt vet jag inte om det är en så uppseendeväckande uppfinning egentligen. Tanken på att en man gärna sticker näsan i något som stunden innan har härbärgerat ett kvinnobröst är väl knappast förvånande?